|
El Restauración.....
.....inköpet av denna vidunderliga cortijo ligger som ett rus över ägarna ("El Cortijeros") något år och någon resa dit.
Dock så klarnar hjärnorna och den intagande rustika charmen förbyts snart i förmörkande strulighet och rörighet. Man behöver nog ge sig i kast med en del arbetet på "kåken"....dock med varsam hand så att dess inneboende charm inte går förlorad.
El Restauración empezar..
Det första man ser när man står och tittar ut över omgivningen från ett av rummen är att de traditionellt gröna fönsterbågar och luckor nog har sett sina bästa dagar....vissa har inte ens sett sig själva med glas och dess storlek för tankarna mest till ett fängelse liknande sammanhang.
Sagt och gjort.....lokalt snickeri jagas upp på knagglig spanska med viss hjälp av lokalt pensionärs par från hemlandet. Nu får man beställt fönster i trä och även så kallade "rejas" som skall sitta framför och hålla de objudna gäster på avstånd. Nya ord läggs till de spanska språkkunskaperna då man skall använda "nogalera" innan oljningen görs av dessa så att de får en mörkbrun lyster.
Omgångar av resor i olika konstelationer och med ibland inhyrd/
"medlurade" vänner avlöser varandra över de kommande åren för att montera dessa fönster och nu även dörrar. En ursprunglig dörr får dock ge vika för en vägg istället då 3 i de flesta sammanhang är en för mycket.
I dörrsammanhang gör man en antikvitarisk insats då huset befintliga genuina och gamla spegeldörrar för känna på en varsamhand och de lutas och oljas i anletets svett.
För att binda ihop huset till en enhet så läggs ett nytt klinker golv genomgående i alla rum med hjälp av lokala förmågor i yrket.
Huses två kroppar kan sägas ha varit i olika tillstånd vid inköpet...en i beboligt och en i mer så kallat "med stor potential"...
Snart vill man konstatera att den beboliga har blivit bebolig och ritningar och idéer växer fram för den andra....två extra sovrum till eller kanske något annat....jamen visst så skall köket föräras med en stor matsal i fil med panoramafönster mot den milsvida utskikten mot Mar Meditaraneo.
 Väggar välts, fönster byts, valv tages upp, golv lägges och förbannelser utdelas över tingens djävlighet i allmänhet och i synnerhet de runt husrenoveringar i manañans land.
Färdiga med detta så utdelar huset sig själv en anmaning om nybyggnation då dess hall tak en vinter beslutar sig för att kollapsa och hälsa anländande husägare med chocken av att istället för att kliva in i hallen kliva in i ett mot himmelen öppet utrymme fyllt av rasmassor. Lokal byggnadsfirmar får hals över huvud inkallas för sätta fart på cementbrockan.
När allt detta byggdam lagt sig så låter man huset "sätta" sig i dess nya skrud.
Dock....
El Restauración parte 2...
Faciliteterna gör sig årligen påminda och man har även lyckats inreda sig bort från förrådsutrymme. Kanske skulle detta kunna lösa sig med att alla delägare viker två veckor av sin dyrbara tid för ett gemensamt projekt.....vansinniga tanke, men kanske ändå.....var fanns den som kunde säga ifrån om att detta genomför man inte!!
Vi kan väl kalla det att 10-års jubileét firades något år försent med denna manifestation som nästan ödelade delägarnas inbördes vänskap och respekt. Iland kom man och detta är glömt nu.
Vad lades det då kraft på vid detta tillfälle...
Nytt badrum i kaklets tecken vore ju bara så underbart och det ordnar man ju naturligtvis snabbt och enkelt utan förberedelse på 14 dagar. Knappt en ordinär hantverkare gör så och
  
då har han ändå material och Bauhaus på nära håll. Utan detta så kan det ses som ett omöjligt uppdrag, men med lite vilja så gick det ju.
Förråd kan man ju bygga....jag tror vi gör det rakt av i tomtgränsen! Det måste bara vara i Sverige som det skall lämnas in bygglov, ritning och godkännande. Tack för att leverantören
  
tippade alla lättbetongblock i en hög just där det skulle stå....trodde han det blev lättare så? Förrådet växte upp och blev rätt bra....men det fick naturligtvis en efterräkning i arvode till jurist och ritare för att de skulle ju precis som hemma med på tomtritningen och in i Ayntiamentot´s rullor över huset.
Dessa två projekt kanske skuggar det faktum att även målning invändigt och utvändigt skedde som inte alls skall föringas som lika värdefulla insatser.
Sådär nu är Cortijon ut utmärkt skick och "Village paople" kan dra sig tillbaka......eller....
åtminstone till en siesta på stranden....
El Restauración continuar...
...med det senste projektet i form av förbättrad väg. Nerfarten till huset har väl i vissas ögon betecknats som infarten till helvetet! Och då inte bra på grund av att den inhyrda bilen gått i närkamp med denna med sitt underrede, utan också för att den rattande husägaren sedan fått kröka rygg över skyffel och rullebör för att göra den farbar. Någon passagerare har nog också en tredje orsak för att beteckningen "infart till...."
Nåväl nu har den fått sin omgång och kanske skall det gör att det går lättare att ta sig ner till huset svalka och underbara utsikt för komplementation över livet...
|
